Känns som att årets pucko är utsedd

Känns som att mina metoder för sakletning inte är optimerade. Letar efter en sladd, möblerar om rummet för att hitta den, sladden sitter fast i dvdn...
Letar efter min mp3, tar en promenad till Bomhus för att det känns som att det är där den borde vara, mp3n ligger i en minificka i datorväskan som jag haft med mig så gott som överallt...

Mer jul i Gävle ?


En dag på jobbet

Jag får rätt många frågor om hur dagarna på jobbet varit. Fast nu ljög jag. Det är bara Emma, mamma och pappa som undrar.
Men det dök passande upp en video på youtube häromdagen som ganska bra visade ungefär hur en dag är, med göranden och känslor och sånt.
Vilket kändes rätt roligt.



Tror ni mig inte ?
Jag julpyntade min dator i tisdags. Nu ser den ut såhär.



Och igår fick jag frågan om jag verkligen inte har lite för lite att göra på dagarna. Njaaaa, det kan jag väl inte hålla med om. Okej, att göra färgplaneringen i excel var kanske lite överdrivet. Men ändå...
Jag har ju bara gjort det pyntet av använda post-itlappar. Miljötänkande.

Sen har jag även ”gjort” en ”tavla”. Men det är mest för att få lite personlig prägel på mitt kontor.



Tänk vad man kan göra med en bild, ett papper samt en avklippt europatipskupong.


Bocken brann



GIF åker inte ut Allsvenskan, politiker sköter sitt jobb superbra och bocken brinner.
2011 blev som vilket annat år som helst.

Vinnare

Är det något jag gillar så är det tävlingar.
Och är det tävling så är det rätt stor chans att jag ska vinna.
För ungefär två veckor sedan vidarebefodrade mamma ett mail från Comhem där det stod om en Harry Potter-tävling med fina priser. Jag ställde upp.
Igår fick jag ett brev.












Vad är väl en middag på O'Learys för två...

...när man får välja precis vad man vill i Gefle Dagblads/Arbetarbladets tidningsshop ?

Kan inte säga att jag är särskilt deppig över att ha kommit elva av fjorton tippande i finalen. Huvudsaken för mig var egenkligen att få en landslagströja och den borde anlända inom en vecka med posten tillsammans med fem trisslotter(som jag överväger att låta Emma skrapa - hon med sina gyllene spelfingrar...).

"Kändis"

Hälsningar från Hellas

Τέλος!
Μετά από έξι μήνες σχεδιασμού για να βρείτε ένα ξενοδοχείο, και στη συνέχεια ακόμα να αλλάξετε το ξενοδοχείο ... Είναι πλέον ότι έτσι έβαλα μόνο το πόδι μου στη Ζάκυνθο.

Έτσι, τώρα είναι μια εβδομάδα μπροστά από την Ελλάδα, η οποία ισχύει για μένα και την Emma.
Οι ελπίδες είναι για το απίστευτα ωραίο καιρό, πολύ κολύμπι και ψώνια.

Δεν ακούγεται απίστευτο.

Και ακριβώς επειδή:
Μια πολύ χιόνι, αλλά δεν φακό!

Midsommarfotboll

Under midsommarveckan satte jag kanske personligt rekord då jag såg tre fotbollsmatcher på plats. Sex olika lag, tre olika serier. Och två derbyn.

Det började på onsdagen med Brynäs - Huge på Måsberget. Huge vann där 2-0 och det berodde endast på att man var så förbannat ineffektiva.


Jag kan flyga jag är inte rädd. (Fotot är ej från matchen, utan från matchen i Svenska cupen mellan Huge och Djurgården)

På torsdag efter jobbet gick färden ut till Hedesunda och efter en grillmiddag var det match på IP. Det stora derbyt. Hedesunda - Österfärnebo.
Efter en mållös första halvlek blev det lite bättre i andra och Hedesunda kunde vinna med 5-0. Heja!


1-0.


2-0.


Hedesundaklacken. "Alla vi som älskar Hedesunda klappar nu *klappklapp*"


"Andra hagen är ni klara?"
"GNÄGG!"
Bara i Hedesunda barn, bara i Hedesunda.

Sen på söndagen var det den stora matchen. Gefle IF - IFK Göteborg(även kända som alla heter Glenn och alla rensar fisk). Strålande fint väder, mycket publik och långa köer och mycket riva biljett.
Men GIF vann med 1-0.


Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Göteborgs målvakt bidrog till midsommarstämning.


Milano lite mer dag ett + dag 2

Innan jag börjar med dag två "måste" jag berätta om något som hände dag ett.
Egentligen måste jag inte, men eftersom att det betyder att jag kommer utse mig själv till årets pucko om några månader tänkte jag att det kunde vara bra att berätta varför.

Så.....
Fredag kväll, efter att ha gått igenom halva Milano tänkte jag ta en dusch. Mamma undrar om det står någon Nivea-flaska inne i badrummet som jag kan använda. Jag slänger en snabb blick runt och ser en Nivea-flaska så svarar ja.

Sen börjar jag duscha. Och när det är dags att tvåla in mig tar jag nivea-flaskan. Tar lite tid att få det att löddra och när det löddrar löddrar det inte så mycket som det brukar löddra men jag bryr mig inte alltför mycket. Sköljer av mig, kliver ur duschen bla bla bla.

När mamma sen ska in efter mig frågar hon om jag inte hade använt någon tvål. Jag sa att jo det hade jag visst och att flaskan stod kvar i duschen. Då suckar hon. Och skrattar. Och suckar.
Men hallå liksom, hur fasen skulle jag veta att det var bodylotion och inte tvål? Hur kan det vara mitt fel ? Hon frågar om det finns nivea, jag ser nivea, då antar jag att nivean som står där är den nivea som jag ska använda. Som sagt var, inte mitt fel.

LÖRDAG
Väder: 14 grader, molnigt

Upp tidigt, typ strax innan halv nio. Hade tänkt ligga kvar i sängen någon minut till men fick inte för mamma som ansåg att bara för att man bestämt halv nio betyder inte det att det måste vara exakt halv nio utan att det går att komma tidigare. Vi var inte helt överens om det dock. Men eftersom att jag är en så fin son så gav jag med mig.

Yoghurt och musli.

Sen var det ut i stora staden som gällde. Fast inte direkt. Först var det en liten "informationsträff" där planerna för dagen samt morgondagen gicks igenom. Och medans vi väntade på en guide så berättade några vad som hade hänt. Och tja, ett gäng hade frågat efter beer, bars and music och tja... de hade hamnat på ett ställe med grön dörr och galler. Där man kunde skifta partner. Om någon nu undrade.

Guiden var rätt rolig. Om han var bra på engelska vet vi inte för han pratade förståelig svenska.

Sen var det en sväng längs shoppinggatan alldeles intill hotellet som vi tog. Som slutade med en macka. Jag ville ha en ost- och skinkmacka, men då blev försäljaren lite tveksamt och sa att de inte hade någon sådan macka med ost och skinka. Däremot hade de en med parmaskinka och mozzarella, och eftersom att jag inte är så kräsen så funkade det precis lika bra.

Åter tillbaka på hotellet, byta om lite och sen raka vägen ner i tunnelbanan inna vi klev av vid Il Duomo. Petter och Gittan gick upp i katedralen, jag är höjdrädd och fick svindel på marken så jag stannade kvar och tittade istället upp på byggnaden. Rätt korkat, det är ju det jag tycker är jobbigt...

Sen letade vi efter spårvagnen som skulle ta oss till San Siro. Men den gick inte därifrån vi trodde den skulle gå och sen är ju Milano lite större än Gävle så vi hittade inte så bra med hjälp av kartan heller. Men någon polisliknande sak sa åt oss var vi skulle stå men vi ställde oss på fel sida av vägen så att vi stod på den sida där det fanns en spårvagn som gick åt motsatt håll skulle gå ifrån men tack vara Gittans extraordinära språkkunskaper på italienska löste det sig till slut.

Och sen åkte vi framåt, bakåt, höger och vänster och sen stannade plötsligt spårvagnen och sa att vi skulle åka buss istället och då åkte vi tillbaka samma väg som vi kommit med spårvagnen men på nåt vänster hamnade vi tillslut rätt.

Och tja San Siro var rätt stort. För att ha något att jämföra med. Tänk på Strömvallen. San Siro är större.

Guidad tur runt med en lustig och bra guide som var Inter-fan. Lite besviken på omklädningsrummen(framförallt Inters som inte var vad jag hade tänkt mig). Satt på Pirlos och Gattusos plats. Och hade jag hoppat ett steg till hade jag varit Zlatan.
Var även en sväng in på museet, shoppen(där jag köpte en handduk) och de lite speciella toaletterna. Det fanns "vanliga" pissoarer, men om man var tvungen att göra något bakväget var det enda som fanns två hål i golvet. Bokstavligt talat.

Efter det skulle vi till en restaurang inte speciellt långt från hotellet. Och för att veta hur vi skulle göra dagen efter bestämde vi oss för att ta tunnelbanan hela vägen så vi hittade nästa dag.
Vi frågade en italienare utanför San Siro efter "the subway". Han såg ut som att antingen vi var dum i huvudet, eller att han var det. Han ropade efter en kompis. Vi frågade efter "the subway". Han såg korkad ut. "Underground" försökte vi. Han såg inte smartare ut. "Metro?". "Aaahhhh, follow this way then turn right".

Så, vi började gå. Och tja, vi trodde vi gått fel någonstans eftersom att det aldrig kom någon tunnelbanestation. Men uppenbarligen så låg stadion en bit från stationen för till slut kom vi fram.

Restaurangen då ? Tja, en hel del skratt blev det. Vi hade två bordsgrannar från Ljusdal. Bara det är ju jätteroligt!
Som beställde vin och få vinglas stora som en blomkruka. Som beställde pommes frites och fick en stor skål med OLW-chips.
Vi andra fick en jääävla massa förrätter. Och när vi trodde att det var klart så kom en ny förrätt. Som vi inte rörde för vi ville ha mat.
Själva huvudrätten var god. Jag åt... ehm, jag åt... nåt pasta. Klart, eftersom vi är i Italien äter man pasta. Eller pizza. Men det hade inte dom, så pasta var det jag åt.
Och till efterrätt var det nåt åppelkakigt. Som, hör och häpna, jag tyckte var alldeles för söt.

Sen runt elva gick vi därifrån och tillbaka till hotellet. Lite italiensk kvalitetsunderhållning på teven och sen godnatt!


Italien dag 1

Så, för någon vecka sedan var jag och mamma i det förtrollade skolandet och lekte rövare. Ungefär såhär hade vi det.

FREDAG
Väder: +15 grader, sol

Uppstigning tidigt på fredag natt. Närmare bestämt klockan två. På natten. Trevligt.
Taxi som anlände runt tjugo minuter över tre som skjutsade oss till Resecentrum där Buss-Ola stod med buss och väntade på ett gäng glada giffare.
Och klockan fyra påbörjades färden från Gävle.
I början var det lite småprat och sånt, men rätt snart blev det tyst. Och jag somnade efter ett tag.

Runt halv sex var vi framme vid Arlanda och checkade in. Väskan vägde strax över 20 kilo men det var inget problem alls.
Efter det blev det frukost. En varsin festis från ett trepack och tunnbrödsmacka. Inte helt fel i 08-land.

När vi sen gick igenom säkerhetskontrollen tjöt det. Eller nä, det gjorde det inte. Men min ryggsäck blev utpekad som brottsling. Vi hade nämligen vätska i den. En oöppnad festistetra... Lite paranoida om ni frågar mig. Det roliga var väl att det var jag som fick ta ut den ur ryggsäcken. Varför? Hade det varit en bomb så hade jag nog redan ställt in mig på att *bom*.

Men sen gick det framåt. Och allt var lugn och ro. Tills jag satt på flygplanet. Jag är inte flygrädd eller något sådant. Men flygplanet... Vi flög med Air Baltic. Inga fördomar. Men senast jag hörde talas om ett masstransportmedel med ett öststatsnamn var en viss båt med namnet Estonia.
Och planet i sig... Tja, ta en konservburk. Dela den på mitten. Tejpa fast två glasspinnar. Och ni har ändå en lyxig variant av planet vi flög.
Lägg även till flygpersonal som pratar snabbt när de pratar engelska som de inte kan prata så förstår ni vilken höjdpunkt det var.
Och sen mellanlandade vi i Riga. Och var där i två timmar. Nu lyckades jag inte se så mycket av landet, men av det lilla jag såg så verkade Lettland vara som ett tråkigt Sverige. Och det är ju ett gott betyg.

Men så, tillslut. Klockan tre eller något sånt på eftermiddagen efter ytterligare några timmar i en olyxig halv konservburk med glasspinne-vingar så landade vi på Linate-flygplatsen i Milano. Med strålande sol och femton graders värme! Lycka!
Det roliga var att det första företag vi såg när vi flög över Italien var IKEA...

Efter en relativ snabb taxiresa kom vi fram till hotellrummet. Packade ur lite snabbt och gick sen ut i Milano.

Och det var ingen kort promenad. Först tog vi en hyfsad omväg i en korsning där vi gick framåt-vänster-vänster istället för att helt enkelt gå vänster.
Sen blev det lite större gator, lite mindre gator, något torg innan vi hamnade i en park där vi sedan gick vidare över en stor väg och sen så stod vi utanför La Scala-teatern. Och gick sen igenom en fruktansvärt hög galleria(där min omvända höjdrädsla slog till. Har inga problem med att vara uppe i en hög byggnad och titta ner, att stå och titta upp på något högt däremot... Huva.) med diverse lyxbutiker. Och McDonalds.
Och på andra sidan fanns Il Doumo. Världens största eller äldsta katedral. Katedralen är det ena och gallerian det andra men kommer inte ihåg vilket. Är det viktigt för er så finns alltid google.

Sen blev det lite mer gående innan vi åt middag på en pizzeria. Mycket gott med pizza i pizzans hemland.

Efter det fortsatte vi hemåt längs en stor shoppinggata innan vi kom till hotellet. Då var nog klockan runt sju när vi kom tillbaka. Och vi var trötta. Så vi lade oss i sängen och kollade tv. Som bestod av tio italienska kanaler, en engelsk nyhetskanal, eurosport på tyska, en fransk och en rysk kanal.
Och det var på Eurosport vi hamnade. Med skidskytte. Och stocksågning som var förvånansvärt intressant.


En butik mindre att handla i

Vilken underbar butik Teknikmagasinet är.

Förra onsdagen beställde jag och Emma två saker därifrån. Glas, som vi skulle ha själva, och en present till två andra som are going down under.
Leveranstid 2-4, helt okej. Varan var även på utförsäljning, men vi kollade noga att det stod att den fanns i lager, både i nätbutiken och vanliga butiker.

Igår hade vi fortfarande inte fått varorna, så jag slängde iväg ett mail.

Fick då till svar att de inte hade den varan på lager, men att de hade skickat efter den från en butik och skulle således kunna skicka den till mig imorgon.
Grejen var ju bara det att tanken var att vi skulle ge presenten på lördag och så snabb är ju inte posten. Har jag tur skulle jag ju få varan på måndag.

Efter lite frågor så fick jag veta att de hade skickat efter varan från en butik förra veckan, men att den inte kommit med i leveransen. Eftersom att jag är jag antar jag ju att då gör man ett nytt försök dagen efter, men så funkar det tydligen inte.
Inte har jag heller fått ett meddelande om att den är försenad, de har inte sagt ett ord. Och tydligen så krävdes det dessutom att jag skulle höra av mig innan de satte fart.
Och när de kollade efter visade det sig dessutom att varan inte alls fanns i butiken som de trodde...

Sen kom de med ett kompensationsförslag: De betalar tillbaka pengarna för varan som inte finns och bjuder på frakten för de två glasen.
Givmilt. Med andra ord blir jag kompenserade med två glas som det uppenbarligen har två veckors leveranstid på och kostar exakt lika mycket som om jag skulle gå till butiken hundra meter från jobbet och köpa.
Vilken gest, tjänar mycket på det jag.

Nä, aldrig mer Teknikmagasinet.


Sesse va Italia

Dal momento che sono in Italia per la prima volta nella mia vita che sto facendo questo blogpost in italiano. Nessun motivo particolare, solo avanti divertimento puro e semplice.

Attualmente, sto seduto a San Siro / Guiseppe stadio Meazza, a guardare il Milan contro il Bari.

Il viaggio ha preso i suoi primi passi il venerdì mattina. Un taxicar preso me e mia mamma al travelingcenter. Ci stava aspettando un autobus, che ci spinge a Arlanda. Att e sette in punto, il piano saltò in aria. E si spera che sono vivo, quando tutti voi di leggere questo.

Così, in arrivo a Milano e di controllo nel nostro hotel il venerdì. Shopping, visita a San Siro / Guiseppe Meazza per una cena tour e poi in un ristorante. Il mio piatto? Quando in Italia si mangia la pasta.

Calcio a domenica e poi il ritorno a casa nella serata di lunedi. Io veramente veramente vuole davvero vedere Ibra e Gattuso. Non è un lungo viaggio, ma il mio footballtravel prima. E ancora verrà. Non ancora deciso, ma mi piacerebbe andare in Spagna, Francia e Inghilterra per vedere un gioco.

Oh, e, auspicabilmente, il moniker vinto Melodifestivalen. In questo caso io sono 800 corone più ricco.

Non posso garantire che questo è scritto in italiano corretto, ma la colpa di Google, in caso affermativo


Hejdå Gävle

Klockan är nu strax efter fyra och förmodligen har bussen mot Arlanda precis börjat rulla.
Planet mot Milano ska lyfta strax efter klockan sju. Air Baltic flyger vi med. Känns tryggt. Senast jag hörde talas om något från baltikum som transporterade passagerare var Estonia, så det känns väldigt bra.

Det enda jag håller tummarna för är att planet har tillräckligt med "phalanger".


En rolig busstur

Hur vanlig är en rolig busstur? Jag vet faktiskt inte. Är nämligen ingen större expert på bussturer. Åker inte buss så ofta om man säger så. Den snälla kommunen har ju plockat bort bussen som går till Gävles finaste område.
Så ni som åker buss på en mer regelbunden basis än mig: är bussresor ofta roliga ?

Hur som haver.

Idag på bussen hem var jag inte med om en rolig sak. Utan två roliga saker. Det kan även vara att jag efter en arbetsdag och paltkoma har kassare humor än vanligt, men jag tyckte det var roligt.
Nere på stan kliver två tanter på.
De har tydligen varit på något för den ena sa "vad trevligt det där var."
"Ja det var det verkligen", sa den andra.
"Synd bara att de där bakom oss satt och pratade under hela tiden. Man tycker ju att de kan vara lite tysta."
Och så satt de och pratade hela tiden tills de klev av.
Lite dubbelmoral om ni frågar mig. Först gnäller de på att andra pratade hela tiden, sen pratar de själva hela tiden. Underhållande.

Och sen var det en liten tjej som satt på vikuppavsigsjälvstolarna. Och reste sig upp för att flytta på ett barnvagnsnöre.
Och ni som är lite snabba i karamellen förstår nog vad som hände sen.
När hon skulle sätta sig på stolen igen hade den ju självklart vikts upp. Och hon satte sig med ett dunk på golvet.
Jag kunde ju inte skratta öppet och rått åt henne.
Så jag log väldigt brett innanför halsskyddsduken. Hehehe.

Jag borde nog åka buss oftare, man kan få uppleva en del roliga saker. Ibland.

Hey, im a goldfish. I have a 3 seconds memory spa... Hey, im a goldfish.

Känns så passande för denna dag.
Och eftersom att ingen(förutom Emma(och kanske Frida) förstår vad jag menar) så kommer här en förklaring.

Jag jobbar på kommunen. Jag börjar åtta. Då blir det frukost tidigt. Jag är inte sugen på frukost tidigt.
Då är det bra att det är förmiddagsfika halv tio. Så då brukar jag se till att ha med mig en macka hemifrån.

Och imorse var inget undantag: Jag ställde mig och gjorde i ordning två mackor. Smör, messmör och ost.
Sen plastade jag in dom.

När jag kom till jobbet gjorde jag upptäckten att jag glömt mackorna hemma. Kände mig så begåvad just då...

Men som tur var har jag en helt underbar flickvän som efter ett sms gör i ordning en macka till mig(med smör som inte var lika mycket som jag brukade ha men tillräckligt för att hon skulle avstå från att äta den) och tar med och ger mig den. Är hon inte bara för snäll söt och underbar.

Reviderad åsikt

Fördomar är rätt roligt. Eller ja, det beror ju på vad det är för fördomar. Till exempel att alla tjejer ska vara bra på att laga mat, det stämmer ju inte. Varken Frida eller RuRu verkar vara några hejare i köket.

Men däremot kan fördomar vara lite underhållande, framförallt när man tar det några extra steg och verkligen överdriver. Då kan det bli riktigt underhållnde och roligt.

Sen är det ju dom där fördomarna man har, som man sen ser att de stämmer inte riktigt. Och ett sånt ögonblick har jag haft.

Jag började på kommunen i september med praktik.
Kommunen.
Vad är det för bild man får när man tänker på det ordet egentligen ?
För mig är det gammal gubbar och gummor som är gråare än aska, sten och betong samt sidbakgrunden när man skriver ett inlägg på blogg.se. Gråare än grå ungefär.
Plus att jag tänkte att de förmodligen snackar sådär som politiker gör. Ni vet, att svara ja på en fråga går inte utan man måste svara så svävande att SAS skulle kunna använda en som flygplan.
Och jobba där, jo tjena. Det enda om kändes värre var Amstrams, telefonförsäljning samt hamburgartillagareochkassaståare.

Så... för att uppdatera er har jag jobbat på kommunen från 27e september. Först 10 veckors praktik, sen anställning december ut och nu anställning från i måndags och tre veckor framåt.

Har min världsbild ändrats? Nej.
Däremot så måste jag revidera mina fördomar: Det jobbar gubbar och gummor på kommunen. Dock är de inte supergamla. Åtminstone inte dom jag jobbat med. Däremot har jag sett i arkivet att det finns vissa anställda som är närmare 100 är 90 om vi säger så.
Och gråare än aska, sten, betong, sidbakgrunden när man skriver ett inlägg på blogg.se och gråare än grå är dom inte heller. Vissa har faktiskt inte grått hår. Vissa har till och med riktigt färgranna kläder.
Sen finns det dom som SAS står och köar för att få använda. Men en hel del pratar faktiskt korrekt svenska ändå. En pratar iofs skånska men hon har riktigt riktigt riktigt trevlig och har mitt telefonnummer(det där lät fel). En del har till och med väldigt rolig humor. Framförallt på torsdagseftermiddagsfikat. Då kan det spåra så mycket att norska skidförbundet hört av sig och vill att de ska fixa spåren till skid-VM i Holmenkollen.
Och ibland kommer ju även snygga tjejer och hälsar på.
Och ibland var det Frida. Men då var det dags för lunch och det är aldrig fel.

Så till det sista jag skrev i stycket där uppe. Jobba där ? Jo! Tjena alla arbetskamrater!

5 är inte 6

Visst är väl Max en alldeles underbar restaurang ?

Och nu har dom lyckats igen...

På nyårsdagen skulle familjen köpa hamburgare från Max och eftersom att Emma och Noa skulle äta hos oss blev det totalt sex stycken mål som skulle beställas.
Jag följde med pappa när vi skulle köpa.
Eftersom jag märkt att max kan få problem med beställningarna om det blir mycket på en gång sa jag åt honom att istället för att säga "3 orginalmål, en med endast ketchup, cola till alla" så skulle han läsa upp vår beställning rad för rad(vi hade den nedskriven på ett papper). Så han gjorde det.
Personalen fick dock lite jobbigt när han ville ha två vitlöksdipp till ett 6-bitars nuggetsmål eftersom att bara en ingick men efter en halv minuts tystnad fortsatte hon fråga.

Före oss var det en bil.

Väl framme i kassan betalade vi och allt det. Och sen när vi fått våra påsar så frågade vi om vi hade fått alla sex mål. "Ja", svarade hon i kassan lite lätt irriterat.
"Och även specialen?"
"Jag ska kolla på kvittot", sa hon väldigt irriterat. "Ja, allt står här".

Väl hemma upptäcker vi att det saknas ett mål: 6-bitars nuggetsmål. Ingen dricka, inga dippsåser, ingenting.
Så pappa och Noa åker tillbaka för att hämta.
Då upptäcker jag att min hamburgare är fel. Det är ett orginalmål, vilket är rätt. Men med endast ketchup, dressing och tomat. Så jag får ringa och be dom ta hem en sån oxå.

Hur fan lyckas man?
Klart som fan att allt står på kvittot, det har vi ju betalat för. Men hade det inte varit smartare att kolla i påsen att det verkligen var nerlagt allting ?

Visst borde vi ha lärt oss av tidigare erfarenheter och tittat i påsen själv, men frågar man personalen borde väl de ha tillräcklig serviceanda för att kunna ta en minut och kolla att man verkligen stoppat ner allt.

För annars får man tillbaka irriterade gäster och så kanske en av dom driver en liten pittoresk blogg där han inte har något bättre för sig än att skriva om det inträffade.

Och notera, det var inte bara min familj som fick fel beställning. Uppenbarligen var det något som beställt en hamburgare med endast ketchup, dressing och tomat som heller inte fick vad den beställt.

Bra jobbat Max i Hemsta/Hemlingby, bra jobbat!

Nyårslov

Tänk vad saker kan ändras.
I september började jag med praktik på Gävle Kommuns löneenhet och var väl inte särskilt nöjd med det. Men eftersom att jag är jag så gick jag dit ändå och gjorde mitt bästa.
Och fick flytta från duschen till ett kontor. Med fönster. Och ytterligare nån vecka senare fick jag tillgång till dator.
Och när december började fick jag en anställning året ut samt "ansvar" för två personer. (Och senare fick jag även besök av snygga tjejer och fina lappar på dörrarna men det är en annan historia och eftersom att jag är som jag är kommer jag självklart inte att skriva en helt onödig och hjärndöd historia om detta nu för vad skulle det vara för mening med att låta er läsa ord som inte har något med huvudsaken med detta blogginlägg att göra utan snarare vore mer likt ordbajseri från min sida och jag är inte så omogen alls att jag skulle tvinga er att läsa sådant som kan ta slut när som

Tack vare rekommendationer från den avdelningen lyckades jag även få jobb på en annan av kommunens avdelningar som börjas om två veckor och sträcker sig över tre veckor.

Men nu har jag jullov får man väl kalla det eftersom att det varit jul och nu är jag ledig. Fast med tanke på att jag jobbade i mellandagarna och inte "fick" ledigt förrän nyår så är det nyårslov jag har.

Och då passar jag på att göra sådant som jag inte orkat när jag klivit upp supertidigt för att börja jobba tidigt men senare än vad jag klivit upp.
Till exempel så satt jag uppe natten till söndag och kollade på NHL Winter Classics mellan Pittsburgh och Washington och fick se samtliga svenskar göra en assist.
Och natten till idag satt jag uppe och kollade NFL, NHL(Detroit - Philadelphia som lustigt nog fick ett tekniskt fel och slutade sändas med cirka 5 minuter kvar...) samt JVM-kvartsfinal. Och ikväll/natt blir det mer JVM då det är semifinal.

Men nästa vecka ska det bli lite mer ordning på mig då det snart är dags att jobba igen. Men först då. Och så kanske jag ska titta in och bjuda mina "gamla"(på två sätt) kollegor på fika eftersom att de var så snälla och tog hand om mig och inte utnyttjade mig.
Och så kanske även behörighetsmyndigheten kan få oxå.



Gott nytt år



För alla som vill träffa personen bakom Hemlingbys (kanske) största blogg så kommer han att befinna sig på Hemlingbybacken 23.59.

Detektiv

Okej, jag hade fel. Och har jag fel är jag snabb att erkänna det. Förutom när jag har en diskussion med Emma. Då brukar det sluta med att jag är så övertygande att jag har rätt, även fast det är fel. Glans över sjö och strand heter det till exempel inte. Även fast jag var övertygad. Och Emma också tyckte det lät bra.

Men hursomhelst.
Det var inte bonden och den utflyttade bonden som låg bakom lappen.
Det var Löneenhetens egna busfrö. Deras kvarting.

Som dessutom var snäll igår och skickade runt ett mail med denna länk: http://1.ooskar.com
(Klickar ni på länken frånsäger jag mig allt ansvar, det är ni som är ansvarig. Det enda jag kan acceptera är att skratta mycket åt er.)

RSS 2.0